Eget garn

Ja, det är ojämnt och övertvinnat, men det är mitt. Jag har kardat ullen, spunnit den till garn som jag tvättat och nu kan jag sticka benvärmare av det. Inte utan att jag är lite stolt trotts att det inte ser mycket ut för världen. Det känns som om mitt inre Waldorfbarn njuter till fullo av att sticka stixig ull på ekologiska bokträstickor smorda med bivax. Bokträstickorna är faktiskt helt fantastiska att sticka med när man stickat in dem. I början är de lite väl sträva, men efterhand som de tar upp fett från garn och händer och liksom slipas till blir de helt perfekta. De är inte så glatta som stålstickor eller lackade trästickor så man riskerar inte att tappa maskor så lätt. Man skall dock inte ta med dem när man reser till regnskogen för då reser sig träfibrerna och man måste slipa om dem vilket gör att de inte längre blir riktigt rätt i storlek. Jag hade med mig ett sticke till Costa Rica i julas men fick inget stickat eftersom allt fastnade på stickorna.

Efter hand blir garnet lite jämnare. Det verkar hänga en del på ullen också. Den ull jag har är helt osorterad och ganska smutsig. Men eftersom den var gratis skall jag väll inte klaga. Jag får helt enkelt försöka lära mig hur jag skall sortera den från början innan jag kardar så kanske det blir bättre. Man skulle ju kunna köpa färdigkardad ull, men det känns som fusk.